Artiklar om: 📚 UngDrive i grundskolan

Samhällskunskap: Undersök skatter och företag

Vad det här handlar om


Ett företag betalar in både egna avgifter och skatt som har dragits från en anställds lön. Vad är skillnaden, och hur hänger pengarna ihop med gemensam samhällsservice? Eleverna undersöker två flöden i ett påhittat företag. Lektionen kräver varken eget företag eller kunskaper om skattesatser.


Så här gör du


Ämne: Samhällskunskap
Målgrupp: Åk 7–9
Uppgift: Undersöka hur skatter och avgifter påverkar företag, anställda och det offentliga
Tidsåtgång: 40 minuter, inklusive individuell förklaring och inlämning


Aktivitet


Eleverna skiljer arbetsgivaravgiften från den anställdas preliminära inkomstskatt och förklarar ett samband med offentligt finansierad utbildning. När de följer pengarna får de undersöka både företagets kostnad och den nytta som utbildningen kan ge. Skillnaden mellan betalningarna hjälper dem att förstå företagets ekonomi och argument i en skattedebatt.


Förberedelser


Ge eleverna tillgång till fallet och de två korta källreferaten nedan, på papper eller skärm. Ha pennor och papper framme. Öppna källänkarna före lektionen och kontrollera att de fortfarande stöder referaten. Eleverna behöver inte logga in eller söka vidare.


Påhittat fall: Verkstad Nära AB ägs av en vuxen och har en vuxen anställd reparatör. Företaget betalar lön och arbetsgivaravgift. Den anställda fick delar av sin yrkesutbildning i en offentligt finansierad skola. Inga faktiska personers inkomster används.


Källa A, eget kort referat: Arbetsgivaravgiften betalas av arbetsgivaren och beräknas på bland annat bruttolön, alltså lön före skatteavdrag. Arbetsgivaren gör också avdrag från lönen för den anställdas preliminära inkomstskatt och betalar in den till Skatteverket. De två inbetalningarna är därför inte samma slags kostnad. Källa: Skatteverket, Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag, kontrollerad 8 oktober 2026.


Källa B, eget kort referat: Skatter används till gemensamma verksamheter och trygghet, bland annat utbildning, vård och ekonomiskt skydd. Källa: Skatteverkets undervisningsmanus om frisöryrket och skatter, bild 7, daterat 14 januari 2026 och kontrollerat 8 oktober 2026. Lektionen använder inte manusets äldre kostnadsexempel.


Förklara att det offentliga här är ett samlingsnamn för stat, kommuner och regioner. Modellen följer inte varje inbetalning till en viss verksamhet. Arbetsgivaravgifter och skatter har olika funktioner och fördelning; visa dem inte som två likadana betalningar direkt till en skola. Skatteverket administrerar skatter, medan skatteregler beslutas politiskt.


Elevuppdrag


Läs upp: ”Visa vem som betalar arbetsgivaravgiften och vems skatt som dras från lönen. Förklara hur gemensamt finansierad utbildning kan ha betydelse för både den anställda och företaget. Lämna en egen förklaring där en kostnad och en möjlig nytta framgår.”


Genomförande


  1. Följ en lön (9 minuter)



    Dela ut underlaget och presentera företaget. Rita företaget, den anställda och det offentliga som tre aktörer. Visa att bruttolönen delas i pengar till den anställda och ett skatteavdrag. Placera arbetsgivaravgiften vid sidan av bruttolönen, som ytterligare kostnad för arbetsgivaren. Använd ord och pilar utan procentsatser.


  1. Läs och skilj flödena åt (12 minuter)



    Eleverna läser de två referaten och gör var sin enkel bild eller skriven uppställning. Vid de två inbetalningarna anger de vem avgiften eller skatten gäller och vem som betalar in den. Låt dem jämföra med en kamrat. Be någon förklara varför ”företaget betalar in pengarna” inte alltid betyder ”det är företagets egen skatt”.


  1. Pröva kostnad och nytta (11 minuter)



    Låt paren diskutera hur avgiften påverkar företagets kostnad för att anställa och hur utbildningen i fallet kan vara värdefull för reparatören och verksamheten. Varje elev antecknar ett samband med ordet ”eftersom”. Fråga vad modellen inte berättar, exempelvis utbildningens kvalitet eller vad en viss skatteändring skulle få för samlade följder. Eleverna ska kunna diskutera prioriteringar utan att behöva enas om en lämplig skattenivå.


  1. Förklara själv (8 minuter)



    Varje elev skriver skillnaden mellan de två flödena och förklarar en kostnad samt en möjlig nytta i fallet. Be dem hänvisa till källa A eller B där den används. Låt de sista två minuterna gå till kontroll av aktörsnamn och inlämning.


Syfte


  • Förstå skillnaden mellan två betalningar som går via arbetsgivaren.
  • Resonera om hur företag och människor både bidrar till och använder gemensamma resurser.


Företagets, den anställdas och det offentligas perspektiv ger olika ingångar till samma skattefråga. Det knyter arbetet till ämnets syfte att undersöka samhällsförhållanden ur flera perspektiv.


Centralt innehåll (åk 7–9)


Arbetet anknyter till ekonomiska beroenden mellan aktörer och till svenska välfärdsstrukturer. Det avgränsas till två betalningsflöden och ett exempel på samhällsservice.


Tänk på det här


Stöd


Låt eleven följa ett flöde i taget och skriva ut aktörernas namn. Ge starten ”Företaget betalar in … men skatten gäller …”. Det gör skillnaden tydlig utan att ersätta elevens förklaring av utbildningens betydelse.


Valfri fördjupning


Låt eleven ange vilken ytterligare information som behövs för att bedöma en skatteändring. Hur skulle både företagets kostnader och finansieringen av gemensamma verksamheter behöva undersökas?


Passar när du behöver underlag för …


I elevens egen uppställning kan du se om rollerna hålls isär. Förklaringen av kostnad och nytta visar hur eleven förstår sambandet mellan arbete, finansiering och utbildning. Hänvisningen visar vilken uppgift eleven använder; den är inte ensam ett källkritiskt argument.


Hur bedömningen kan ske


Bedömningsstödet tolkar relevanta delar av kriterierna i samhällskunskap för slutet av åk 9; i åk 7–8 anpassas förväntningarna till undervisningen. Lektionen visar inte kunskap om hela skattesystemet, korrekta skattebelopp eller säkra effekter av en reform. Bedöm vilka belägg eleven använder och hur sambanden förklaras. Elevens uppfattning om en lämplig skattenivå ska inte påverka bedömningen. Det gemensamma fallet används även av elever med eget företag.


Reflektionsfråga: Varför räcker det inte att bara titta på företagets kostnad när en skatt diskuteras?


Relaterade guider


Uppdaterad den: 08/10/2026

Var denna artikel hjälpsam?

Dela med dig av din feedback

Annullera

Tack så mycket!