> ## Knowledge Base Index
> Fetch the complete knowledge base index at: https://kunskapsbank.ungdrive.se/sitemap.xml
> Use this file to discover available pages before exploring further.
> Pure-Markdown content can be obtained by appending a '.md' suffix to the content URLs listed in the sitemap (without the trailing slash).

# Samhällskunskap: Granska texter om unga företagare

## Vad det här handlar om

Två texter om unga företagare kan lyfta olika röster och vilja olika saker. Eleverna jämför ett reportage från SVT med en text från Svenskt Näringsliv. De undersöker framställning och belägg, utan att behöva eget företag eller söka efter artiklar under lektionen.

## Så här gör du

**Ämne:** Samhällskunskap
**Målgrupp:** Åk 7–9
**Uppgift:** Undersöka hur unga företagare framställs i två verkliga publiceringar
**Tidsåtgång:** 40 minuter, inklusive individuellt källkritiskt resonemang och inlämning

### Aktivitet

Eleverna identifierar en framträdande röst och ett påstående i varje publicering. De jämför vad källorna kan användas till och vilket underlag som skulle behövas för ett bredare påstående. Den som läser om ett företag behöver kunna skilja uppmärksamheten kring verksamheten från belägg för dess resultat. Här får eleverna pröva just den skillnaden.

**Förberedelser**

Öppna de två originalen nedan före lektionen och se till att deras webbtexter, avsändare och datum går att läsa. Webbtexterna räcker; videon behöver inte spelas. Eleverna använder de egna korta referaten här och får tillgång till länkarna; visa också originalens rubriker och datum. I SVT-texten används stycket med UF-projektledarens förklaring av fler utställare samt stycket där Tuva Moberg berättar om skolövningen. I Svenskt Näringslivs text används stycket om studier av senare företagande samt det avslutande stycket som uppmanar näringsliv och politik att satsa. Om eleverna saknar egna skärmar räcker gemensam visning tillsammans med referaten på papper. Kopiera inte hela originalartiklar som bilagor.

Skriv samma tre frågor för båda texterna: ”Vem kommer till tals?”, ”Vad påstås?” och ”Vad kan texten ge belägg för?”. Förklara UF som Ung Företagsamhet, där elever prövar företagande under utbildningen. En intresseorganisation företräder en grupp och försöker påverka samhällsfrågor.

**Text A, eget referat av verklig publicering:** [SVT Öst om UF-mässan i Linköping](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/krisovning-gav-iden-till-uf-foretag-hade-inte-artiklar-for-att-radda-liv), publicerad 5 mars 2026. Reportaget lyfter bland annat en affärsidé om krisberedskap som deltagaren Tuva Moberg kopplar till en skolövning. Företagare berättar om idéer och försäljningsmöjligheter. UF:s projektledare förklarar fler utställare med större lokal. Texten handlar om händelsen och deltagarnas berättelser. Reportage av Julia Wiberg, Vanja Olsson och Edina Foric, SVT.

**Text B, eget referat av verklig publicering:** [Svenskt Näringsliv om unga företagare och tillväxt](https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastmanland/vill-vi-ha-tillvaxt-maste-vi-satsa-pa-unga-foretagare_1250966.html), publicerad 26 mars 2026, skriven av Kristin Lahed. Organisationens text använder UF-mässan i Västmanland som exempel och argumenterar för mer entreprenörskap i skolan. Den påstår, med allmän hänvisning till studier, att tidigare UF-elever oftare startar företag och att dessa företag klarar sig bättre på flera mått. Den uppmanar näringsliv och politiker att satsa. Publiceringen är märkt som nyhet på webbplatsen men har också ett tydligt påverkande syfte.

Båda originalen kontrollerades 8 oktober 2026. Referaten är undervisningstext, inte citat eller nya journalistiska original. Publiceringarna handlar om samma sorts företeelse men olika regionala mässor. De används därför för att jämföra framställning, inte för att kontrollera två versioner av samma händelse.

**Elevuppdrag**

Läs upp: ”Jämför vem som kommer till tals och vad de två texterna vill lyfta. Välj ett påstående och förklara vad källan kan belägga och vad som skulle behöva undersökas mer. Lämna en egen jämförelse med hänvisning till en bestämd uppgift i texten.”

### Genomförande

1. **Titta på avsändare och publicering (7 minuter)**

   Dela ut referaten och visa originalens rubriker, datum och avsändare. Förklara skillnaden mellan ett redaktionellt reportage och en intresseorganisations egen publicering. En avsändare ger anledning att ställa frågor, men avgör inte automatiskt om varje uppgift är sann eller falsk.

2. **Läs med samma frågor (13 minuter)**

   Eleverna läser referaten och granskar de relevanta originalstyckena på egen eller gemensam skärm. Var och en antecknar en röst och ett påstående från vardera källan. I SVT-texten kan de exempelvis följa deltagarnas och arrangörens uppgifter. I organisationstexten kan de skilja beskrivningen av mässan från argument om framtida samhällseffekter. Be dem ange källa vid varje anteckning, så att jämförelsen går att följa.

3. **Jämför vad beläggen räcker till (10 minuter)**

   Låt paren jämföra framställningen och välja ett påstående att pröva. Ställ frågorna: Visar texten att någon uttrycker en uppfattning, att något hände på mässan eller att UF orsakar en långsiktig effekt? Vad mer kräver den sista sortens slutsats? Eleverna får efterfråga den ursprungliga studien och hur jämförelsen gjordes utan att behöva hitta eller läsa den under passet.

4. **Skriv ett eget källkritiskt argument (10 minuter)**

   Varje elev lämnar en textförankrad likhet eller skillnad och ett resonemang om ett valt påstående: ”Källan är användbar för … eftersom …, men för att avgöra … behövs …”. Be dem förklara vad i texten som motiverar bedömningen. De sista två minuterna används till källnamn, datum och inlämning.

### Syfte

* Undersöka hur avsändare och urval av röster kan påverka en framställning.
* Bedöma en verklig källas användbarhet för en bestämd fråga.

Genom att följa röster och påståenden i de två texterna granskar eleverna hur aktörer informerar och försöker påverka. Det är en del av samhällskunskapens syfte.

### Centralt innehåll (åk 7–9)

Arbetet berör mediers framställningar och urval samt kritisk granskning av information och argument i samhällsfrågor. De två publiceringarna ger ett avgränsat jämförelsematerial.

## Tänk på det här

**Stöd**

Peka ut var avsändare, datum och relevanta röster finns. Låt eleven börja med ett påstående och skilja ”texten säger att …” från ”detta visar att …”. Stödet hjälper eleven hitta belägg utan att ge en färdig värdering av källan.

**Valfri fördjupning**

Låt eleven precisera vad hen skulle leta efter i studien bakom ett effektpåstående: jämförelsegrupp, urval eller andra möjliga förklaringar. Ingen extra fri research behövs.

**Passar när du behöver underlag för …**

Den individuella texten visar hur eleven jämför framställningar och motiverar en källkritisk bedömning. Se hur eleven knyter sitt omdöme till en bestämd fråga och en uppgift i källan. Etiketter som ”partisk” eller ”pålitlig” behöver förklaras för att bli användbara argument.

**Hur bedömningen kan ske**

Stödet är en pedagogisk tolkning av relevanta delar av kriterierna för slutet av åk 9. Anpassa förväntningarna i åk 7–8 efter undervisningen. Två publiceringar visar inte hur alla medier eller alla unga företagare fungerar. Text B ska inte förkastas som oanvändbar enbart på grund av avsändaren; den är exempelvis direkt användbar för att undersöka organisationens argument. Bedöm inte elevens inställning till UF eller företagande. Ingen elev behöver publicera en egen nyhet.

**Reflektionsfråga:** När är en text ett bra belägg för att någon vill något, men otillräckligt belägg för att det får den utlovade effekten?

## Relaterade guider

* [Samhällskunskap – översikt med 10 aktivitetsförslag](https://kunskapsbank.ungdrive.se/sv/article/samhallskunskap-1athzu4/)
* [Skolverkets kursplan i samhällskunskap, version 14](https://syllabuswebb.skolverket.se/subject/GRGRSAM01/14/pdf)