> ## Knowledge Base Index
> Fetch the complete knowledge base index at: https://kunskapsbank.ungdrive.se/sitemap.xml
> Use this file to discover available pages before exploring further.
> Pure-Markdown content can be obtained by appending a '.md' suffix to the content URLs listed in the sitemap (without the trailing slash).

# Samhällskunskap: Gör en budget och följ företagets ekonomi

## Vad det här handlar om

När ett hushåll köper mindre kan ett företag behöva ändra sina planer. Eleverna gör en enkel budget, registrerar vad som faktiskt hände och förklarar ett ekonomiskt samband. Ett påhittat reparationsföretag gör lektionen möjlig att använda fristående, utan eget företag.

## Så här gör du

**Ämne:** Samhällskunskap
**Målgrupp:** Åk 7–9
**Uppgift:** Göra en budget och enkla bokföringsanteckningar samt undersöka ekonomiska beroenden
**Tidsåtgång:** 40 minuter, inklusive individuell slutsats och inlämning

### Aktivitet

Eleverna jämför en månads planerade försäljning och kostnader med tre händelser som har inträffat enligt det påhittade fallet. De undersöker sedan hur färre beställningar kan påverka både reparatören och materialleverantören. Jämförelsen hjälper eleverna att följa ett företags ekonomi. Följdkedjan visar varför företaget också behöver förstå kundernas och leverantörernas situation.

**Förberedelser**

Visa falltexten nedan eller ge eleverna den på papper. Förbered en tom uppställning med raderna försäljning, förbrukningsmaterial, lokalhyra och överskott samt kolumnerna budget och utfall. Lägg fram miniräknare. Papper räcker; välj ett kalkylblad bara om klassen redan kan använda det.

**Fallet Verkstad Nära, påhittade övningsdata:** En vuxen driver ett litet reparationsföretag utan anställda. För en månad planerar ägaren försäljning på 1 500 kr, förbrukningsmaterial för 500 kr och lokalhyra på 200 kr. När månaden är slut visar underlagen tre samlade händelser: kunder har betalat 1 200 kr, material har köpts och förbrukats för 400 kr och hyran på 200 kr har betalats. Ett kundhushåll har skjutit upp en beställning eftersom det behöver använda pengarna till annat. I nästa period funderar reparatören därför på att köpa mindre material.

Alla belopp är förenklade övningsdata före skatt, moms och ersättning för ägarens arbete. Inga lån, investeringar eller obetalda fakturor ingår. Försäljningen har betalats och materialet har förbrukats under perioden. Uppställningen är en övning i planering och registrering, inte fullständig bokföring. Överskottet är inte ägarens nettolön.

**Elevuppdrag**

Läs upp: ”Skriv företagets budget och registrera de tre händelserna som utfall. Räkna ut överskotten och jämför. Förklara sedan hur hushållets ändrade köp kan påverka företaget och materialleverantören. Lämna din egen uppställning och en kort slutsats om sambandet.”

### Genomförande

1. **Skilj plan från händelse (8 minuter)**

   Dela ut uppgiften. Förklara budget som en plan för ekonomin och utfall som det som faktiskt hände. Visa var hyran hör hemma i båda kolumnerna. Förklara att överskott här betyder försäljning minus de två angivna kostnaderna. Fråga varför en budget och en registrering kan innehålla olika tal utan att någon räknat fel.

2. **Gör och jämför uppställningarna (15 minuter)**

   Varje elev fyller i budgeten och skriver de tre händelserna i utfallskolumnen. Låt eleverna kontrollera beräkningarna två och två och behålla var sin uppställning. Det planerade överskottet blir 800 kr och utfallet 600 kr. Be dem förklara vad som har förändrats: försäljningen sjönk, materialkostnaden sjönk också, medan hyran var densamma. Fråga varför det därför inte räcker att bara jämföra försäljningen.

3. **Följ förändringen vidare (9 minuter)**

   Låt paren utgå från hushållets uppskjutna beställning. De förklarar en möjlig kedja från hushållets köp till företagets försäljning och vidare till materialleverantörens beställningar. Varje elev skriver med egna ord vid kedjans led. Skilj det fallet berättar från det som bara skulle kunna hända. Materialinköpen måste exempelvis inte minska om företaget redan har andra beställningar.

4. **Dra en egen slutsats (8 minuter)**

   Be varje elev avsluta med några meningar: Vad visar skillnaden mellan budget och utfall? Hur kan hushållets beslut påverka ytterligare en aktör? Vilken omständighet skulle kunna förändra följden? Samla in uppställningen och slutsatsen under de sista två minuterna.

### Syfte

* Förstå hur en ekonomisk plan kan jämföras med dokumenterade händelser.
* Förklara hur hushålls konsumtion kan få följder för flera företag.

Genom att följa hushållets beslut vidare till två företag undersöker eleverna samspelet mellan individ och samhälle. De prövar sin förklaring mot de givna uppgifterna, i linje med ämnets syfte.

### Centralt innehåll (åk 7–9)

Lektionen berör ekonomiska aktörers ömsesidiga beroenden och konsekvenser av ekonomiska förändringar. Budgeten är en ingång till dessa samband. Formuleringen är en pedagogisk anknytning till kursplanen, inte en egen kursplanspunkt om företagsbokföring.

## Tänk på det här

**Stöd**

Ge förnamngivna rader och låt eleven använda miniräknare. Det avlastar räkningen utan att ersätta förklaringen. Meningsstarten ”När hushållet … kan företaget … eftersom …” hjälper eleven att göra sambandet synligt. En muntlig förklaring som du antecknar kan komplettera uppställningen.

**Valfri fördjupning**

Låt eleven pröva en alternativ följd: om en ny kund ersätter den uppskjutna beställningen, vilket led i kedjan förändras och varför?

**Eget företag som alternativ:** En elev kan byta företagets namn och typ av reparation. Behåll samma uppgifter, belopp och frågeställning så att privata räkenskaper och tidigare företagarerfarenhet inte ger andra villkor.

**Passar när du behöver underlag för …**

Elevens egen jämförelse och följdkedja visar om hen kan använda ekonomiska begrepp och förklara samband. Läs särskilt hur eleven förklarar steget från en aktör till nästa. Rätt tal och aktörsnamn behöver följas av en förklaring.

**Hur bedömningen kan ske**

Detta är en pedagogisk tolkning av relevanta delar av samhällskunskapens betygskriterier för slutet av åk 9. Anpassa förväntningarna i åk 7–8 efter undervisningen. För samhällsanalysen behöver eleven förklara vad som händer mellan aktörerna; en korrekt totalsumma räcker inte. Underlaget visar varken full bokföringskompetens, en hel hushållsbudget eller källkritik mot verkliga källor. Affärsidéns lönsamhet och antalet skrivna meningar är inga betygsgränser.

**Reflektionsfråga:** Varför kan en kunds ändrade köp märkas hos ett företag som kunden aldrig handlar direkt av?

## Relaterade guider

* [Samhällskunskap – översikt med 10 aktivitetsförslag](https://kunskapsbank.ungdrive.se/sv/article/samhallskunskap-1athzu4/)
* [Skolverkets kursplan i samhällskunskap, version 14](https://syllabuswebb.skolverket.se/subject/GRGRSAM01/14/pdf)